Moules Marinière
Long time ago träffade jag Björn Halling en fantastisk kock som hade kuckilurat med gurun Tore Wretman, och han lärde mig att laga Moules Marinères som han sa betydde fiskarhustruns musslor men när jag kollar lexikon så betyder det "seglarens" , jag tror mer på Björn. Han fick mig att förstå kärleken och stoltheten till kockyrket, jag är skyldig honom mycket. Anyway så blir det musslor.
Ett nät musslor, här är de rödnätade som betyder att de är "vilda" dvs vildfångade, det finns även blånätade som är odlade och är nog att föredra rent miljömässigt då fiskesättet för de rödnätade orsakar en del skador på havsbotten. Till det tar jag en knippa bladpersilja som har lite mer smak än kruspersilja, 3 schallottenlökar, 2 vitlöksklyftor, vitt torrt vin ca 3 dl , 2-3 hg smör och ett gott bröd att doppa och suga upp den fantastiska såsen med. 1 tsk salt åker med oxå.
En viktig grej är att göra ren musslorna och det gör man som nedan, skrapar bort "skägg" och löst jox med en skalkniv. Ta musslan i handen och dra musselhalvorna diagonalt så att känner du att de lever, de gör "motstånd". Skölj i kallvatten.
Hacka shallottenlöken, hälften av persiljan , vitlöken och här kommer Lennarts avvikelse till mästaren Björns recept, jag smular ner en torr chili och mortlar 2 msk fänkålsfrön, fräs upp allt i nån sked smör och häll på vinet och saltet och låt det koka nån minut innan du skickar i musslorna.
På med locket och låt det koka 2 minuter rör om och låt det koka 3 minuter till.
Fiska upp musslorna med en hålslev och låt dem vila i en djup tallrik.
Skär upp smöret i kuber , mät upp ett snapsglas vispgrädde och hacka resten av persiljan.
Nu till hemligheten.... tillsätt snapsglaset vispgrädde i den kokande musselfonden, vispa därefter ner de kalla smörkuberna några i taget, vispa. vispa, vispa tills såsen uppenbarar sig. Gräddslatten gör att såsen inte skär sig. Ren jävla magi.
Häll såsen över musslorna .
Strö över persiljan, skiva brödet och servera. Voila en av världens godaste maträtter.
Kanske inte det vackraste matfotot men mer en liten stämningsbild av att äta moules.
Ja och som barnprogarmmet sa, nu är det slut
Listan bör räcka tills det är dax att sätta sig till bords. :-)